Första steget för en enklare och bättre vardagsekonomi är planering. Att göra en budget är ett bra exempel på planering. Inte enbart för att få en överblick över inkomster och utgifter, utan också för att få tid till reflektion.
Om du är anställd – gå med i a-kassan och skaffa en inkomstförsäkring så du inte står utan inkomst om du blir utan jobb.
I vissa fall kan du ha rätt att få hjälp med delar av din boendekostnad från staten.
Ringa in dina stora utgifter. Vilka av dem är mest känsliga för förändringar? Ta reda på vad som händer med din hushållsekonomi om exempelvis räntan går upp.
Alltifrån triviala överraskningar som en trasig tvättmaskin till skilsmässa eller långvarig sjukdom kräver en buffert. En bra utgångspunkt, oberoende av vilken familjetyp du tillhör, är två månadslöner efter skatt.
Oavsett inkomst, sätt sparandet främst – efter hyra och räkningar. Anpassa sedan konsumtionsbeteendet därefter.
Öppna ett speciellt sparkonto, använd dig av funktioner som exempelvis Utgiftskollen för att hålla koll på dina utgifter.
En genomgång av försäkringsläget är en god idé. Jämför priser, se till att försäkringar som rör hem, hus, bil, olycks- och dödsfall är uppdaterade.
Öka ditt sparande med hälften av nästa löneförhöjning. Då märker du inte av någon skillnad, men pengarna växer.
Årsavgifter och liknande tenderar att infalla vid årsskiftet. Om möjligt, sprid ut eller flytta betalningsintervallerna, eller dela upp räkningarna och betala månadsvis.
Nya mål blir nya vägar till sparande. Planera för vad du vill kunna göra i år. Likadant i framtiden, om fem år, om tio år. Vilka utgifter kan du kapa för att förverkliga din dröm?
Vittja din garderob, gör avkall på möbler, tv-spel, teknikprylar och liknande. Kan rädda en situation och i bästa fall omsättas till pengar snabbt, på ett par dagar.
