Finansiell hälsa – för ett tryggare och friare liv
Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kunskap om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt trygg och fri.
Den finansiella hälsan i korthet
Index baseras på en undersökning som mäter människors ekonomiska förmåga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet.
- 78 procent har god eller stark finansiell hälsa
- 22 procent har ansträngd eller sårbar finansiell hälsa
- Män har bättre finansiell hälsa än kvinnor, 81 respektive 75 procent har god eller stark finansiell hälsa
- Äldre har bäst finansiell hälsa, 88 procent av de 67 år och äldre har god eller stark finansiell hälsa
- Bland 18-29-åringarna har 67 procent god eller stark finansiell hälsa
Det här är finansiell hälsa
Vårt index tar avstamp i FN:s definition av ekonomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”:
- En privatekonomi som varje månad innebär högre inkomst än utgifter
- Försäkringar som skyddar privatekonomin, som a-kassa och hemförsäkring
- En sparbuffert på två månadslöner efter skatt eller mer
- Ett sparande för en önskad levnadsstandard som pensionär
- En hanterbar skuldnivå med marginaler för ränteuppgångar och sämre ekonomi
- Kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin privatekonomi
Var tredje svensk tror att de skulle klara sig bättre än andra i en kris
Många upplever att de skulle klara sig bättre än genomsnittet i en kris – även här i Roslagen.
Det visar årets upplaga av rapporten ”Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn”, som Sparbankernas Riksförbund nu publicerar. Men bakom självförtroendet döljer sig ett mer sårbart läge – över hälften av svenskarna saknar kontanter hemma som del av sin krisberedskap och många saknar kunskap kring finansiell krisberedskap överlag.
