Fast eller rörlig ränta? Dela upp lånet eller gå all in på en och samma bindningstid? Vilken ränta kan man räkna med framöver? Och vad är viktigast att tänka på om man ska köpa nytt? Vår privatekonom Arturo Arques svarar på några vanliga frågor om bolån och hur man kan skapa marginaler i sin ekonomi.
Vi tror på en halv till en procent i högre räntor i år jämfört med förra året. Men eftersom omvärldsläget är så pass oförutsägbart och vi inte vet hur centralbanker och regeringar väljer att agera, är prognosen osäker. Se därför till att ha lite marginal och räkna med en procent högre räntor i din hushållsbudget.
Pandemin och kriget i Ukraina tillsammans med en mycket expansiv penning- och finanspolitik under lång tid är huvudförklaringen till dagens oro på finansmarknaden och stigande inflation. Det leder till högre priser på bland annat mat, bensin, energi, varor och tjänster – och högre boräntor.
Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit iväg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en högre inflation på kort sikt, runt cirka sex procent innan den sjunker igen. På Swedbank tror vi på en lägre inflation nästa år, men det är en prognos förenad med osäkerhet.
Om du har stora lån i relation till bostadens värde och din inkomst så är du känslig för högre och varierande räntor och boendekostnader. I så fall kan det vara klokt att binda hela eller delar av lånet. På sikt brukar det löna sig med rörlig ränta, men fördelen med fast ränta är att du vet hur mycket du ska betala varje månad och att du inte behöver oroa dig för att räntan plötsligt sticker iväg uppåt. En del ser fast ränta som en försäkringspremie som skyddar mot högre räntor.
Har du goda marginaler i din ekonomi och klarar av att inte hela tiden veta vad boendekostnaden är kan rörlig ränta på bolånet vara ett alternativ. Du behöver då vara medveten om att räntekostnaderna kan bli betydligt högre om ett år och säkerställa att du har utrymme i din ekonomi för det. Om du klarar en ränta på minst tre procentenheter högre än idag har du god marginal.
Ja, det kan det vara eftersom du då sprider ränterisken när du delar upp lånen på två eller tre bindningstider. Det finns inget exakt facit som passar för alla, men ett exempel på hur man kan göra är att lägga en tredjedel av lånen med rörlig ränta, en tredjedel med två års bindningstid och en tredjedel med fem års bindningstid. Vill man vara mer försiktig och veta bolånekostnaden för lång tid framåt kan ett annat alternativ vara att köra en tredjedel på två år, en tredjedel på fem år och en tredjedel på tio år. Det kostar lite mer men kan vara ett pris som vissa är beredda att betala för tryggheten i att veta vad lånekostnaderna kommer att vara för lång tid framöver.
Räntesäkring kan passa den som ska köpa en ny bostad eller lägga om sina befintliga lån och vill förvissa sig om en bestämd ränta på utbetalnings- eller villkorsändringsdagen. Genom att räntesäkra bolånet garanteras en bestämd högsta ränta i förväg. Räntan ligger fast oavsett om marknadsräntorna går upp eller ner under tiden fram till utbetalnings- eller villkorsändringsdagen, då den nya förutbestämda räntan börjar gälla. För tryggheten att ha en garanterad högsta ränta betalar du en räntesäkringskostnad. Kostnaden läggs som ett räntepåslag på ordinarie låneränta.
Genom att amortera sänker du dina boendekostnader och ökar dina möjligheter att låna pengar i framtiden. Att amortera lite extra kan vara ett bra alternativ för dig som har mycket pengar i ränteplaceringar eller på sparkonto. Men kom samtidigt ihåg att du behöver ha minst två månadslöner på ett sparkonto för oförutsedda utgifter. Om du har lån med bunden ränta kan du vid en extraamortering behöva betala en avgift som kallas ränteskillnadsersättning. Har du planer på att extraamortera är det en god idé att åtminstone ha en del av lånet rörligt och extraamortera på den rörliga delen.
Se till att ha marginaler i ekonomin! Bestäm i förväg hur mycket du är beredd att betala för ditt boende – och håll dig till det. Kom ihåg att även göra utrymme för oväntade utgifter i kalkylen. Räkna ut hur hög bolåneränta du klarar av, och kom ihåg att ta med amortering i beräkningen. Ska du sälja en bostad och köpa nytt? Försök i så fall att sälja först och köpa sen, eller villkora köpet med försäljningen av din nuvarande bostad.
Fokusera på sådant du kan styra själv. Se över dina utgifter och jämför dina faktiska levnadskostnader med dina nödvändiga. Kanske upptäcker du att du kan minska dina utgifter rejält? Gör en budget – den hjälper dig att hålla koll. Var prismedveten när du köper mat och välj rabatterade varor och livsmedel det är säsong för, gör gärna matlådor och var elsmart: Sänk temperaturen inomhus, duscha kort tid och använd bara tvättmaskinen, torktumlaren och diskmaskinen när den är helt full och se om du kan använda dig av en lägre temperatur. Ställ bilen om du kan och åk kommunalt eller cykla, det är bra både för miljön och plånboken. Passa också på att se över ditt sparande. Prioritera en buffert så att du vet att du alltid klarar av oförutsedda utgifter, minst två månadslöner efter skatt är en bra riktlinje. Har du utrymme utöver det – starta eller bygg på ditt långsiktiga sparande. Med den här typen av åtgärder bygger du en privatekonomi som gör dig mindre känslig för ekonomiska svängningar och som förhoppningsvis också ger både trygghet och svängrum i privatekonomin.