Kvällens huvudnummer var föreläsningen av framidsspanaren Troed Troedson, men mycket annat skulle också hinnas med under kvällen.

Ett tydligt sorl i lokalen avklingade när Sparbankens nya Privatchef Eva Heidenborg inledde kvällen med att presentera sig för Hallstaviksborna.

Hur fungerar skolorna i kommunen idag?

Efter Eva fick Robert Beronius, gruppledare och kommunalråd för Liberalerna, samt ordförande i barn- och skolnämnden i Norrtälje ta över. Han berättade hur skolan i Hallstavik har ibland ett dåligt rykte, men Robert konstaterade att skolresultaten i Hallstavik är bra, särskilt med de förutsättningarna se har, med en stor andel nyanlända, den generella utbildningsnivån på de som bor här och de långa avstånden.

Särskilt, betonade Rober, har pojkarna i Norrtälje kommun extra bra resultat! De är bland de 30 bästa kommunerna i hela Sverige.

Robert avslutade med att konstatera:

 – Vi har en ljus framtid att se fram emot, om vi bara satsar på skolan. Och det gör vi!

Troed Troedson – Vad innebär ett paradigmskifte för skolan?

Troed startade med att konstatera att vi historiskt har sett att utvecklingen huvudsakligen gått "uppåt"/framåt, men på senare år har denna avstannat.

Alla tror att det handlar om att de själva slutat utvecklas. Detta gäller alla branscher. Och det innebär att vi nu säger at vi har kriser på många områden överallt! Inom skolan, vården, bilindustrin, föreningslivet - överallt.

Men det är ingen kris – snarare är det så enkelt att förutsättningarna har ändrats, men de flesta fortsätter precis som vanligt och förväntar sig en likadan utveckling som tidigare.

 – Så vad är det som händer frågade Troed publiken retoriskt?

Det är ett paradigmskifte – och det pågår just nu. Och det som gör det extra jobbigt är att det är OTROLIGT svårt att se runt hörnet, när man redan befinner sig i ett paradigm.

Troed gav sig ut på en kortare historisk exposé, för att visa vilka tidigare paradigm som varit viktiga.

Fram till cirka år 1850 handlade det om att ha mest energi, bland annat i form av råstyrka. Men då kom kunskapssamhället när man började skicka telegram och allmän skolgång blev vanligt i vissa länder.

I Sverige har vi haft ett försprång på det området, med vår tidiga folkskola, konstaterade Troed, och det har skapat det välstånd vi har idag. Nu går i stort sett alla världens barn i en vettig grundskola, så vill vi att våra barn ska fortsätta ha det bättre än någon ”global genomsnittsstandard”, så måste visa göras något annat än det som globala genomsnittet gör.

När det blir trångt i toppen av kunskapssamhället börjar man tävla, men vi i Sverige är helt enkelt för små för att kunna inte vinna i ”sporter” som alla andra håller på med, rent statistiskt. Samma sak gäller även i skolans värld. I fotboll får vi nöja oss med en bronsmedalj var 40:e år och det är också därför vi inte räkna med att toppa PISA-resultaten.

Så vad gör vi istället?

OECD har konstaterat att vi i framtiden kommer behöver förmågor för att leva i en digital värld.

Och även här ligger Sverige nu i toppen, vi är 2:a i världen efter Nya Zeeland. Men det är inte för att vi är bra. Hälften av Sveriges befolkning har INGEN digital kompetens alls, eller i alla fall inte den digitala kompetens som vi behöver. Och ändå ligger vi tvåa.

Vad bromsar utvecklingen?

Bill Gates konstaterade redan år 1995 på Comdex-mässan att alla människor i framtiden kommer kunna ha all världens kunskap och information ”at your fingertips”. Och att detta skulle innebära en enorm förändring mot hur vi ser på världen. Men ändå var det någon på Microsoft som bestämde at vi skulle organisera innehållet på våra datorer i mappar och döpa arbetsytan i Windows till ”skrivbordet”.

Det går lika långsamt med förändringarna i näringslivet – när vi under pandemin vi tvingat bort från kontoren - så bygger de ändå ett likadant kontor hemma (fast med laptopen på en strykbräda).

I skolans värld hade vi tekniken för att ställa om undervisningen och började jobba på distans, nästan över en helg. Men vi trots det behöll vi klasserna, ämnen, kurser och andra saker som inte längre behövs när skolan inte längre är ett hus av tegel. Vi har tekniken för att kunna ställa om, men ändå sker det inte.

Det vi behöver är inte mer kunskap OM en digital värld - Vi behöver fler som LEVER i en digital värld och använder kunskapen!

Det nuvarande paradigmskiftet innebär i korthet att vi går från:

  • Kunskap - > Lärande
  • Funktionalism - > Situation
  • Specialisering - > Komplexitet (Helhet!)
  • Långsiktighet - > Agilitet (Kortsiktighet!)

Det börjar hända saker

Netflix är det första företag och världen som på allvar är att samla in information/data om kunderna istället. De gick från att vara en distributör till attvara e nproducent, eftersom de då fick bättre kontroll över tittarna och titarnas preferenser.

Och Circle K har kommit till insikten att de längre vill vara bäst på att leverera bensin eller andra sker bilister vill ha. Istället ska de vara bäst på att förstå vad bilister vill ha, det är det som ska särskilja dem från konkurrenterna och därför kommer de få kunder i framtiden. De har blivit ”biliststation”, inte en bensinstation.

Troed avslutade med att påpeka att de bästa digitala matteböckerna är inte en 150 år gammal mattematikbok som någon digitaliserat och lagt in i en surfplatta - det är en app som kan samla in hur 30 000 barn räknar matte och utvärderar det, löpande, för att med den informationen kunna hjälpa eleven och specialanpassa den fortsatta utbildningen till varje elev.

Panel med lokala skolledare

I den efterföljande paneldebatten diskuterades fyra lokala skolledare det Troed Troedson hade sagt i sitt föredrag och en del lokala frågor.

När de fyra blev tillfrågade om vad som var skolans viktigaste resurs svarade alla enstämmigt – ”Lärarna!”, och även i övrigt var samstämmigheten stor.

Inger Langetz, rektor Hallsta skola, konstaterade att man idag har stora friheter med att utforma både skolan och lärandet, så hon undrade varför man fortfarande lever kvar i modeller från 1850-talet!

Cecilia Eriksson, lärare Hallsta skola, efterfrågade en app som skulle kunna dela erfarenheter mellan varandra enklare, så att både elever och lärare ständigt kunde förbättra sig på att lära sig och at lära ut, om hon fick drömma för en dag.

Linda Kilpelainen, rektor Skärsta friskola, berättade om insikten som kom med pandemin - att skolan inte behöver vara en fysisk eller lika statisk som den är idag. Det finns möjligheter att erbjuda elever en annan miljö för att de ska kunna uppnå sin fulla identitet. Till exempel genom att samarbeta med andra skolor och/eller arbetsgivare.

Anette Holmsten, rektor Carl Wahrens gymnasium, avslutade paneldiskussionen med att säga att vi behöver trygga människor, både politiker och skolledare, som vågar fatta viktiga beslut.

Läxhjälpen

Kvällens näst sista punkt var stiftelsen Läxhjälpen, som redan idag har verksamhet på flera ställen, men som planerar att expandera till fler kommuner, även om beslut ännu inte är fattat om Norrtälje kommun. Rebecca Stenström från Läxhjälpen förklarade att en individ i utanförskap (eller i riskgrupp) kostar samhället mycket pengar och att Läxhjälpen skapats för att kämpar för en likvärdig skola för alla elever.

Stiftelseutdelning x3

Kvällen avslutades med utdelning av bidrag från Sparbankens stiftelser till:

  • Hallstaviks GK – 50 000 kronor för inköp av luftvärmepumpar.
  • Häverödal SK – 50 000 kronor för att anlägga en 9-håls discgolfbana.
  • IF Ferro – 25 000 kronor för inköp av myggfångare.

Efter stiftelseutdelningen var kvälen slut och åskådarna kunde vandra ut i den friska oktoberkvällen i centrala Hallstavik, förhoppningsvis lite mer inspirerade.