• Inför möjligheten till korttidsarbete från 1 maj. Korttidsarbete innebär att arbetstagarna kan få gå ner i tid och att kostnaden för arbetstidsförkortningen delas mellan arbetsgivaren, den anställda och staten. Åtgärden syftar till att förhindra uppsägningar och ge företagen möjlighet att snabbt komma igång igen när läget vänder.
• Korttidspermittering. 

Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad.

Arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att rädda svenska jobb.Förslaget om korttidspermittering föreslås träda ikraft den 7 april och gälla under 2020 men det tillämpas från och med den 16 mars.                                    

• Ge företag möjlighet att få anstånd med inbetalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt. Anståndet föreslås gälla arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för två månader, i upp till ett år.
• Slopat karensavdrag. Karensavdraget (tidigare kallat karensdag) slopas genom att staten betalar sjukpenning för första dagen vid sjukdom och anslaget för smittbärarpenning höjs. Åtgärderna bedöms kunna minska smittspridningen och därmed belastningen på vården.
• Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader.

Staten föreslås tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

Dessutom har regeringen tillsatt en samordnare med anledning av coronavirusets effekter på näringslivet. Uppdraget är att samverka med arbetsmarknadens parter och näringslivet samt inhämta information om coronavirusets effekter på näringslivet.

Det kan komma fler åtgärder, du kan hålla dig uppdaterad om dem på regeringen.se