Det är inte för sent men ganska bråttom!
Lasse Gustavsson är sedan den första juli i år generalsekreterare i Världsnaturfonden WWF. Men han har ett långt förflutet inom organisationen. Senaste jobbet var som programchef för WWF:s internationella Östersjöprogram.
- Östersjön är ett bra exempel på hur de miljöinsatser som görs har verkan. För 15 år sedan var Östersjön i många avseenden i betydligt sämre skick än vad den är idag. Förbudet av användning av miljögifter som PCP och DDT i slutet av 70-talet är tydliga exempel på hur vi kan vända en negativ utveckling. Som resultat har vi återigen säl och havsörn i regionen.
För naturen kan läka. Men inte hur länge som helst. Djur och växter utrotas och försvinner för alltid, men mycket kan vi fortfarande rädda. Däremot har vi inte all tid i världen till att göra detta.
- Om vi följer den nu inslagna linjen och genomför de åtgärder som är fastställda internationellt så är beräkningen att jordens medeltemperatur kommer att stiga med 2 grader. Det är inte bra, men vi kan hantera det. Om vi adderar fler miljöinnovationer kan vi minska klimatförändringen ytterligare.
Då har vi kommit en bra bit på väg med att återställa den naturliga ordningen, säger Lasse Gustavsson och fortsätter med att konstatera:
- Vi har cirka fem år på oss för att vidta kraftfulla åtgärder för att lösa klimatutmaningen. Därefter ser förutsättningarna för att jorden ska kunna repareras sämre ut.
Därför är det också viktigt att denna fråga får leva länge. Att vi privat, politiskt, företagsmässigt etcetera låter miljön vara en självklar sak att ta hänsyn till i alla val vi gör. Från vad vi har på det egna middagsbordet till produktutvecklingen på ett företag. Påverkan och agerandet måste komma från flera håll.
Naturligt eller onaturligt?
Fokuset är stort på klimatfrågan idag. WWF har länge arbetat med problematiken.
- Jag tycker verkligen att det är bra att klimatfrågan har blivit så uppmärksammad. Men det är viktigt att andra miljöfrågor inte hamnar helt i bakvattnet, som regnskogskövling, havsmiljön, fisket och inte minst hur det ser ut i vår egen närmiljö. Uppvaknandet för klimatproblematiken kan förhoppningsvis även leda till ökat intresse för andra frågor.
Men finns det risk för att vi gör klimatproblematiken större än vad den är? Att det till stor del är naturliga skeenden som gör att temperaturen höjs?
- Visst sker naturliga förändringar i naturen. Men det som nu händer i naturen och den takt det sker i är inte naturlig. I FN:s senaste klimatrapport slås fast att det med 95 procents säkerhet är fastställt att det är människan som ligger bakom de stora förändringarna. Det är så nära en vetenskaplig sanning man kan komma.
Vad kan vi göra?
Hela världens befolkning tillsammans, från den som i princip inte förbrukar något av jordens resurser till den högkonsumerande amerikanen, lever som att vi hade 1,25 planeter istället för en. Det innebär att världens befolkning har en fjärdedels jord som miljöskuld till jorden. Vi i Sverige lever som att vi hade tre planeter. Det är en stor skuld. Och räntan får vi, och framförallt kommande generationer, betala i form av en förstörd natur.
- Ibland hör jag att man inte tror att det lilla jag gör har någon betydelse. Men det har det! I Sverige är vi mycket bra på att tänka på miljön, att skapa system och teorier för hur vi ska göra. Dessutom är vi ett land som man internationellt har stark tilltro till i dessa frågor. Men vi är inte lika bra på att verkligen agera miljövänligt. Att låta miljötänket vara en självklarhet i alla våra val. Sverige ligger på åttonde plats som det mest negativt miljöpåverkande landet i världen. Sett till antal invånare, yta och vad vi negativt bidrar med till jordens förstörelse.
- Så - ja, var och ens insatser har mycket stor betydelse.
|
